Det var dags att lämna Bozeman och Yellowstone för att åka till en liten stad i Idaho som heter Stanley. Det är den enda staden som har tre senic vägar som leder till sig. Den sista biten in till stan var verkligen vacker. Det är en liten stad med runt hundra invånare. Typiskt som vanligt för mig var alla motell upptagna eftersom det var en musikfestival och något cyckelgrej i stan. Men jag fick till slut ett rum i ett gammalt slitet motell men med grymt läge.
Vägen hit var verkligen öde. Körde typ tio mil utan att få möte en gång. GPS:en tog mig ut på relativt små vägar. Ett tag trodde jag bensinen skulle ta slut. Senast jag hade sett en mack var när jag hade mer än halva tanken kvar. Det var väl egentligen inte någon fara men GPS:en visade inga mackar längs min rutt. Som tur dök det upp en.
När jag kom till Stanley och fått tag på mitt rum så blev jag tipsad om en barbecue med livemusik. Gillade inte countrymusik innan men när man varit på de där ödsliga vägarna uppskattar man det mer. När de sjunger om sådant i alla fall. Bandet var rätt bra.
Secka goa bilder!!!!